◊ Johan Loman

529 Rory Sutherland on Behavioural Economics

Rory Sutherland talar om varför behavioural economics är byråers nyckel till framtida positiv utveckling. Han är som alltid fullkomligt genial.

Citat från IPA:s vimeokonto nedan:
“We need to broaden the definition of what we do to reflect the new reality of the market place because if we don’t create a new model based on human understanding, then we are in danger of using 1950’s packaged goods persuasive techniques to solve today’s communications problems! With behavioural economics we can align ourselves to a recognizable science and not be held hostage to the media budget. It gives us a framework that will refresh our thinking and our talent pool and with it we can use ideas to turn human understanding into business and social advantage.”

525 En gång till?

Tänker inte återkomma med något spektakulärt på en gång. Faktum är att jag saknar det här. Inte det stressade postandet av länkar, utan delandet av en bra föreläsning eller en artikel i kombination med en analys.

Har även kommit till insikt att det här främst speglar vad jag lär mig och hur jag ser på saker under att jag lär mig. En ganska spännande blogg helt enkelt. Så komigen nu ni tappra personer som klickade in här när det begav sig.

Vad var bra? Vad var dåligt? Varför ska jag komma tillbaka? Jag kan skriva en lång post om det, dock känns det lätt poänglöst.

500 Pop Nihilism: Advertising Eats Itself

Douglas Haddow författade en av 2008 års mest omtalade texter avseende popkultur – “The Dead End of Western Civilization”. I texten argumenterade Douglas att den såkallade hipstern skulle vara slutet på vår civilisation som vi känner den.

Nu är han tillbaka med en uppföljande text som kommer i ADBUSTERS nästa nummer – “Pop Nihilism: Advertising Eats Itself” .

Den här gången har han tagit sig an reklamen ur ett historiskt perspektiv, vad som sker i Usa – i form av utdöende tidningar/tv-stationer – relaterat till vad reklambyråer faktiskt gör. Han argumenterar runt dialogskapande marknadsföring i relation till mer klassisk massmarknadsföring och menar att den senare kommer dö, medan den tidigare kommer betraktas som kanibalistisk. Han menar vidare att den nya tidens marknadsförare är att betrakta som producenter av pop-nihilism - “These “pop-nihilists” don’t want to sell boring shit to an emaciated class of brain-dead plebs – they want to create engaging content that inspires dialog between individuals and the brands they connect with, and they want to do it in an interesting, artful manner that doesn’t insult your intelligence.” och slutligen att reklamen håller på att äta sig själv samtidigt som dennes klassiska medium håller på att lämna oss.

Även om stora delar av det som redovisas i den historiskt orienterade delen av texten är att betrakta som “väldigt amerikanskt” ägs ändå 9 av 10 kommunikationsföretag av jättar som någonstans bygger sin ideologi utifrån vad som en gång varit. Kapitalismen är ju som alla vet i allra högsta grad global. Personligen anser jag att den relationella tanken om den nya formens marknadsföring i perspektiv med tidningsdöden är intressant. Spelplanen för en bransch i behov av något typ av medium ritas verkligen om. Oavsett Tap Water Projects, Whooper Freak-outs m.m. Vad är nästa spelplan?

480 Say yes to reality

Bjarke Ingels är mannen bakom danska BIG. Han är känd för sina balansakter som alltid går på gränsen mellan lekfullhet och praktiskt orienterad arkitektur. I presentationen talar han om utställningen “Yes Is More” som pågår vid Danskt Arkitektur Center i Köpenhamn. Hans byrå har under en längre period utvecklat det nya området Orestad och nu senast en “masterplan” för en ö-grupp i Azerbaijan. Projekten skiljer sig med andra ord nämnvärt.

(Presentationen innehåller flera delar så tryck på Play igen när den första delen är slut. Till sist kommer t.ex. hans förslag för Slussen)

Varför då en arkitektbyrå? Jo, I beskrivningen av sig själva finns en rad insikter att plocka upp – även om man arbetar med att sälja kreativitet av det mer emotionella slaget.

“At BIG we are devoted to investing in the overlap between radical and reality. Choosing between them you condemn yourself to frustrated martyrdom or apathic affirmation. By hitting the fertile overlap, we architects once again find the freedom to change the surface of our planet, to better fit the way we want to live. In all our actions we try to move the focus from the little details to the BIG picture. “

I andra sammanhang talar han ofta om att “We want to explore what’s happening if we say yes to reality”. Det sistnämnda är en viktig livsfråga samtidigt som den innehar enorm relevans för alla typer av kommunikativt arbete. Ett tvingat studium av verkligheten kan rimligen inte vara likställt med att acceptera hur verkligheten ser ut och våga anpassa sig därefter.

476 Människan & företaget i krisen

När det stormar ute kan man skrika högt tillsammans med alla andra eller försöka lösa sina problem genom att visa att det faktiskt arbetar människor bakom den glättiga fasaden – som i slutändan skall lösa andra människors problem. Well done.

465 Fool’s Gold

Jag känner mig totalt oinspirerad av att läsa bloggar just nu. Diskussionen i de forum som jag vanligtvis läser präglas av ett patenterat språkbruk, alla tycks dela  samma sorts uppfattning om att frälsningen är här i och med det skifte som sker i ekonomin och i samhället i stort. Vissa lyckas uttrycka sig mer nyanserat än andra – medan de flesta tycks upprepa vad någon annan säger eller helt enkelt bara hålla med.

Själv ägnar jag mig åt att lära mig saker – all day – everyday.

London School Of Economics publicerar sedan en tid tillbaka en rad av sina öppna föreläsningar och samtalskvällar. Ett av många bättre samtal som föll mig i smaken var Gillian Tetts föredrag om varför ekonomin gick som den gick. Gillian är för de med intresse för siffror och diagram en känd profil från Financial Times. Det speciella med henne är dock att hon i grunden är tränad inom Socialantropologi. Boken verkar vara en spännande historia – dragningen likaså.

Inte helt förvånande efterlyser hon som flertalet andra begåvade personer sunt förnuft – även inom finansvärlden. För vem vet egentligen vad bankerna gör med folkets pengar? Inte ens banken bredvid din egen bank, om man ska tro henne själv.

457 the concept of emptiness

Kenya Hara är Art Director hos Japanska Muji. Ovanliggande keynote kommer ifrån konferensen Imprint Culture Lab 2008. Minimalisten i mig uppskattar att han talar i termer som “the concept of emptiness” som en övergripande faktor då han ritar upp Mujis framtid produktmässigt.

På ett djupare plan är det en viktig lärdom att ta med sig in i utvecklandet av annat än just fysiska objekt. Om utgångspunkten alltid är att “förstå” för att kunna “göra” därefter blir utrymmet för missförstånd alltid större än en djupt rotad förståelse för vad som verkligen sker i människors begreppsvärld. Förståelsen för människor borde i vissa fall vila i något övergripande, i stället för ett ofullständigt pussel på mikronivå.

450 Samtal om fildelning hos Fores

I dag kommer domen i målet mot Pirate Bay. För den som söker svar och alternativ i tanken bortom den polariserande “vi &dem”-debatten rekommenderar jag att titta på det här samtalet som ägde rum tidigare i år hos den liberala tankesmedjan Fores.

Även om alla märkbart håller med varandra visar det klart och tydligt att en annan värld är möjlig. Eller rättare sagt måste vara möjlig.

439 Bonnier Grid

“Have an open mind to listen and get ready to learn that there are so many things that we don’t really know and understand. It is in our nature to find familiar references when we are encountered with something new. Having an open mind mean that you don’t put any judgement into that process” – Younghee Jung, Nokia.

Bonnier gjorde nyligen om sin webb och sin externa kommunikation. Gillar webben, även om den har sina svaga sidor, och det humanare tilltalet på flera plan. Man har samtidigt som lanseringen publicerat filmer ifrån sin personalkonferens vid namn Grid08. Det verkar ha varit ett litet TED i miniformat ute i Vinterviken i Stockholm. Bonnier har haft den goda smaken att dela med sig av de mest centrala talarna. Dock inte Jonas Bonniers ord till sina anställda – även fast vi bjuds på 30 sekunder extremt spännande retorisk framställan.

En av de mest intressanta talarna var Younghee Jung som kombinerar sina kunskaper i antropologi & design för att bidra med insikter till utvecklandet av mobiltelefoner utifrån hur vi faktiskt lever i dag. Hon talar om hur de agerar i fält, vilka frågor som är mest centrala och hur de brukar arbeta för att få in data på bästa sätt. Kul att hon talar om sitt arbete som en möjlighet för henne att “pursue her dream”. Samt det faktum att hon kombinerar sin kunskap om design med att arbeta med människor – det mest centrala för att utveckla & förändra. För ekonomi kan vi väl inte längre förstå? Åtminstone inte att förstå oss själva och andra runtomkring oss.

434 I BRB

En månad fylld av diverse ting har gjort att bloggen hamnat längre och längre bort mentalt. Nu börjar jag sakta närma mig poster i huvudet.

Har funderat mycket kring riktning. Vem är det jag skriver för och varför? Filtrerar jag, Kommenterar jag filtreringar, Står jag för det jag tipsar om? I vad bottnar intresset för att läsa mig? Med hjälp av några kloka personer har jag börjat närma mig funktionsdugliga svar på de frågorna. Därför hade jag tänkt börja posta igen, ungefär som förut. Men något annorlunda. Ni kommer märka hur.

Dessa två poster är extremt tankeväckande inom just riktning av såväl bloggar som hur vi producerar och konsumerar information i stort;

GoodOld Trend – “An opinion is not an analysis”

Paul Isakson – “Stuck In The Now”